Nyheter –

Elmotorer: Samband mellan eftersläpning och varvtal

Visste du att motorvarvtalet berättar nästan allting om rotorförlusterna i en elmotor? Orsaken till detta är eftersläpning. Den reflekterar direkt förlusterna i luftgapseffekten, det vill säga, statorns effektiva tillförda effekt minus statorns koppar- och järnförluster.

Bargteheide, 2021-08-10

Eftersläpningen är enkel att beräkna: Eftersläpning = Fältets rotationshastighet minus det nominella varvtalet dividerat med fältets rotationshastighet.

Exempel: Om fältets rotationshastighet är 1500 rpm och det nominella varvtalet är 1460 rpm, är eftersläpningen 0.02666. Det betyder 2.67% eftersläpning.

Om luftgapseffekten Pδ redan är känd från statorförlusterna och den tillförda effekten, kan de återstående förlusterna härledas: I rotorjärnet är de i allmänhet låga på grund av den låga frekvensen och i lagren utgör de vanligtvis bara några få watt. Största delen härstammar från ohmska förluster i rotorburen. Om luftgapseffekten Pδ – exempelvis 3140 W – multipliceras med den beräknade eftersläpningen S, blir resultatet att förlusten för rotorburen är 83,73 W.

Ett kännetecken på en motor med låga förluster är således låg eftersläpning, eftersom detta betyder att motorns varvtal är mycket nära fältets rotationshastighet. Således kan den 4-poliga 3 kW motor (50 Hz) från NORD DRIVESYSTEMS, som exemplet grundar sig på, i sin IE1 version, exempelvis med varvtalet 1415 rpm, i IE3-version enkelt öka varvtalet till 1460 rpm, d.v.s. eftersläpningen reduceras från 5.67% till endast 2.67%.

Men i ventilations- och pumpanvändningar måste maskinen som drivs modifieras för detta! I annat fall leder energisparmotorns förlustbesparing på grund av fläktens karakteristik vid det högre varvtalet till ökad energiförbrukning när luftflödeseffekten ökar.

Om du har frågor gällande korrekt val och dimensionering av drivenheter, kommer din personliga kontaktperson hos NORD DRIVESYSTEMS gärna att hjälpa dig.